När integrationsprojekt diskuteras handlar samtalet nästan alltid om utvecklingskostnader. Hur många timmar krävs? Hur lång blir implementationen? Vilka resurser behöver avsättas?
Det är relevanta frågor. Men de är sällan de viktigaste. Den verkliga kostnaden för egenutvecklade integrationer syns sällan i projektbudgeten. Den syns i allt utvecklingsteamet aldrig hinner bygga. Det är därför många organisationer underskattar den långsiktiga kostnaden för integrationsarbete.
De flesta investeringar börjar med en budget. Utvecklingstid uppskattas. Projekt planeras. Konsultinsatser beräknas och implementationen får en tidsplan. Den typen av kostnader är relativt enkla att följa upp eftersom de går att koppla till ett enskilt projekt. Betydligt svårare är att mäta värdet av det som väljs bort.
Varje utvecklingstimme som används för att bygga eller underhålla integrationer är samtidigt en utvecklingstimme som inte används till att förbättra produkten, utveckla nya funktioner eller skapa nästa konkurrensfördel. Det är där den verkliga kostnaden uppstår.
I de flesta produktorganisationer är utvecklingskapaciteten den mest begränsade resursen.
Det finns nästan alltid fler idéer än det finns tid att genomföra. Roadmaps behöver prioriteras, funktioner skjuts fram och strategiska initiativ får vänta eftersom utvecklingsresurserna inte räcker till. När integrationsarbetet växer påverkar det därför betydligt mer än ett enskilt projekt.
Det påverkar organisationens innovationsförmåga. På Lundatech ser vi återkommande att diskussionen om integrationskostnader fastnar i utvecklingstimmar. Betydligt mer sällan diskuteras vad samma utvecklingskapacitet hade kunnat skapa om den använts till produktutveckling, innovation eller nya affärsmöjligheter. Det är ofta den frågan som borde stå i centrum.
En enskild integration kan vara fullt rimlig att utveckla. Utmaningen uppstår när samma mönster upprepas under flera år. En integration blir tio. Tio blir femtio. Samtidigt växer behovet av underhåll, anpassningar och vidareutveckling. Varje enskild integrationsinsats kan fortfarande motiveras. Men den samlade effekten blir att en allt större del av utvecklingskapaciteten binds upp i integrationsarbete.
Det är då alternativkostnaden börjar växa snabbare än den direkta utvecklingskostnaden.
Frågan blir inte längre vad nästa integration kostar. Frågan blir vad organisationen väljer bort genom att fortsätta prioritera integrationsarbete framför produktutveckling.
Många integrationsprojekt betraktas som avslutade när lösningen satts i drift. I praktiken är det ofta då nästa fas börjar. API:er förändras. Säkerhetskrav utvecklas. Affärssystem uppdateras. Datamodeller förändras och nya beroenden tillkommer. Varje integration innebär därför också ett långsiktigt ansvar för underhåll, vidareutveckling och förvaltning.
När integrationsmiljön växer ökar också behovet av övervakning och felsökning. Problem som tidigare kunde lösas snabbt riskerar att påverka både support, produktteam och utvecklingsorganisation. Samtidigt ökar kraven på säkerhet, spårbarhet och kontroll. Utan gemensamma arbetssätt blir den löpande kostnaden därför betydligt större än den ursprungliga projektbudgeten och fortsätter att belasta utvecklingskapaciteten under många år.
En iPaaS kan samla utveckling, övervakning och förvaltning i en gemensam integrationsplattform och därmed skapa ett mer skalbart arbetssätt.
På Lundatech ser vi en tydlig skillnad mellan organisationer som lyckas skala sitt integrationsarbete och de som gradvis bygger upp en växande integrationsskuld.
Skillnaden handlar sällan om hur många integrationer som utvecklas. Den handlar om hur utvecklingskapaciteten värderas.
Organisationer som lyckas skala ställer tidigt en annan fråga.
Inte: “Kan vi bygga den här integrationen?”
Utan: “Är det här den bästa användningen av vår utvecklingskapacitet?”
Den frågan förändrar ofta hela synen på integrationsarbete. Det blir tydligt i Lundatechs samarbete med Next. Next äger varumärket, erbjudandet och kundrelationen, medan Lundatech bygger och förvaltar integrationerna bakom white label-lösningen. En kund kan i grundläget aktivera en integration på någon minut. Next har lanserat fler integrationer, minskat supporttrycket och frigjort tid till kärnprodukten. Bolaget bedömer att organisationen hade behövt vara minst dubbelt så stor om motsvarande integrationsmiljö byggts och förvaltats internt. Alternativkostnaden blir konkret: mer utvecklingskapacitet kan läggas på produkt, innovation och kundvärde.
Integrationer är en nödvändig del av moderna digitala produkter. Frågan är därför sällan om integrationer ska byggas. Frågan är hur utvecklingskapaciteten används på bästa sätt när integrationsbehoven fortsätter att växa.
Den verkliga kostnaden för egenutvecklade integrationer syns sällan i projektbudgeten.
Den syns i de produktinitiativ som skjuts upp, de innovationer som aldrig prioriteras och den utveckling som får vänta. Det är därför den viktigaste frågan inte handlar om vad en integration kostar. Den handlar om vad utvecklingskapaciteten hade kunnat skapa i stället.
När alternativkostnaden för integrationsarbete börjar påverka produktutvecklingen är det ofta dags att se över hur integrationsförmågan organiseras. Läs mer om hur Business Cloud frigör utvecklingskapacitet genom snabbare och stabilare integrationer.
Hur mycket kapacitet binds i integrationsarbete? Kontakta oss om hur Business Cloud kan frigöra tid till kärnprodukten.